Edvin är otrolig, han har andningsuppehåll nästan hela tiden men ändå så börjar han andas varje gång! Han är riktigt stark och läkarna säger att han har ett hjärta som en 15-åring haha! Även fast han har överlevt såhär långt så tror jag inte de är lågt kvar nu. När vi åkte från sjukhuset verkade han lite bättre men tror ändå inte att det är långt kvar. Läkarna sa ändå i morse att pappa och dom skulle åka in för de trodde inte att det var långt kvar men nu är klockan 23.51
och han kämpar fortfarande på!! Man har ställt in sig på detta nu och de känns skönt om han skulle gå bort nu för hans egen skull så han slipper att ligga där och lida!

Han sover hela tiden och är rätt så borta i sin egna lilla värld. Men han vaknade till en gång och då sa vi "Hej Edvin, alla är här hos dig." Och han sa "Hej,hej" och vinkade med båda händerna och somnade om. För mig betydde det mycket för det var på något sätt ett Hejdå, ett sista ord från honom! <3